Vuxna som märks på ett annorlunda sätt

Vi som har barn som märks på ett kanske annorlunda sätt. Är ofta också en vuxen som är annorlunda. Det behöver inte nödvändigtvis vara i hyperaktiv form som syns utanpå. Men desto mer inuti.

vuxna som är annorlunda

När jag berättar att jag har barn som har adhd så ställer folk ofta väldigt mycket frågor. Det tycker jag är bra, för annars får man inte reda på någonting. Väldigt ofta kommer det fram att han har fått just precis dessa gener från mig. Det är väldigt vanligt att när ens barn utreds att man känner igen sig i sitt barn och då också genomgår en utredning själv. Vilket jag tyckte var väldigt skönt i alla fall.

Om jag vet vad det är som gör mig unik, men som också på många sätt utmanar mig att ställa mig i ledet av konformitet kan jag också hitta strategier för det. Som barn var det aldrig någon som misstänkte att jag hade adhd. Jag var duktig i skolan (på det som intresserade mig.) och det som typiskt skiljer pojkar från flickor, jag var inte hyperaktiv. Med det menar jag att jag utåt inte var hyperaktiv. Inuti desto mer. Det har alltid varit ett virr varr i hjärnan och den tycks alltid gå på högvarv. Jag har svårt att sova, för när en tanke väl kommer är den svår att släppa.

Jag behöver dessutom inte speciellt mycket sömn heller. Jag har alldeles för mycket jag vill göra. Men detta gör också att jag ofta upplevs som förvirrad. Tusen järn i elden men kan aldrig hitta mina nycklar. Jag har koll på allas namn och födelsedagar, men jag kan inte betala in räkningar i tid. Jag har koll på hur människor i min omgivning mår (för man känner ju alla känslor hela tiden.) men jag glömmer att äta. För allting är intensivt, hela tiden. Jag har inget mellan läge kan man säga. Jag älskar eller så hatar jag. Neutral har liksom aldrig varit min grej. När jag var liten, kanske 6-7 år gammal tyckte min mamma att jag mest var arg hela tiden. Jag kommer ihåg att jag var arg. Men inte anledningen. Men jag var arg, oj vad arg jag var, på allt.

Orättvisor, det är väldigt, väldigt viktigt att det blir rättvist hela tiden. För allting är så känsligt. Jag försöker tänka på detta när min store kille blir vansinnig på mig. För precis som jag, har han dessutom svårt att sätta ord på det han känner. För det blir ju så mycket. Hela tiden. Vilken känsla ska vi plocka ut och dissikera? Men man lär sig strategier. För när man har gjort samma fel för femtioelfte gången så fattar man, att man inte är som alla andra. Men man vet inte varför. Det är ju den där lilla impulsen. Som alltid har övertaget. Alltid. Tala innan man tänker exemplevis. Hur mycket man än vill att låta bli att trampa i klaveret så går det inte. Ställer du en fråga, då får du ett svar. Inte heller så uppskattat. Då står man där med skägget i brevlådan och undrar, men om du inte ville veta, varför frågade du då?

Med åren lär man sig det finstilta bättre. Man blir lite bättre på konformitets regler, men man märks. Jag önskar att jag hade fått en diagnos som barn. Det hade nog, om inte annat underlättat för min självkänsla. För känslan av att aldrig riktigt passa in, fast man inte vet varför, är förödande för en liten liten självkänsla. Trots att vi idag har mer kunskap, KBT terapi, specialpedagoger och digitala hjälpmedel är det fortfarande svårt för barn med adhd att passa in. Men det är just det. Varför måste alla passa in hela tiden? Varför kan man inte få vara sig själv? Jag tycker att det är helt okej att inte tycka om alla och alla inte tycker om mig. Man kan jobba ihop ändå. För just min styrka är kanske din svaghet?

Du kanske också gillar

2 kommentarer

  1. Är så tacksam för att du skriver det du gör. Känner igen mig så otroligt i det, men jag hittar inte riktigt rätt sätt att skriva det på och ibland håller jag även igen. Vill ju inte alltid att folk vet hur snurrigt det ibland kan vara i huvudet. ?

    1. Tack Jenny! Det betyder mycket ska du veta! Eller hur det är tufft och man inte vill inte att folk ska tro att man är knäpp ? men var stolt över dig, du har styrkor ingen annan har!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *