Tågresa med barn


Att resa med min stor terror har faktiskt aldrig varit ett problem. När det kommer till att resa har han varit ett sk snällt barn, som är tyst och inte tar speciellt mycket plats. Han har lyssnat på musik, sovit och vi har pratat. I skrivande stund sitter han med datorn och tittar på film.


När Lill terror vaknade kl 4 morse anade jag att denna resa inte skulle vara lik de andra. Det första jag gjorde var faktiskt att jag tittade på SJs hemsida och se om jag kunde hitta tidigare biljetter hem. För vi ska överleva självaste vistelsen också. 

Vi är på väg till Stockholm och gudmor Karin. Resan som brukar innebära massor av lästid är nu utbytt till nya spel och ett hästlass av tålamod. 

Hittills har alla överlevt och ingen i vår vagn ger oss mordlystna blickar. Men kvinnan som skulle sitta med oss, vid vårt bord, bytte plats. Kanske hade hon själv barn och tänkte att ingenting skulle interferera med hennes egentid på tåget. 

Jag är i akut behov av sömn efter två jobbiga nätter, och tänkte att det enda positiva med att vakna vid fyra, borde rimligen innebära att ett stycke barn blir trött på det lite gungande tåget. 

Tror ni? Såklart inte. Men mutorna och allt möjligt snacks som köptes med hjälper. Han tittar lite på sina iPad och äter lite nötter och håller sig hyfsad nöjd. 

Men trötthetens kreativitet börjar slå till. Hur får man kroppen att inte ge vika för tröttheten? 

Jo man kan stå på huvudet i sitt säte, gå på toaletten, ta av sig kläderna, lägga sig i knäet på sin mor för att absolut inte sitta stilla, terrorisera sin bror (som man dessutom väckte vid fem på morgonen) och man kan äta socker. Jag har med mig två godispåsar som muta. Men knarkhunden som söker godis hittade den innan ett avtal kunde ingås.

Men tycker att lite nya spel, nya filmer på datorn och snacks har gjort resan ganska behaglig ändå. Men hörlurar till Lill terror ska införskaffas i Stockholm innan hemresa.

Du kanske också gillar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *