När en bonusmamma blir till

Häromdagen fick jag äntligen träffa min första ex-makes nya flickvän. Det är ju inte så nytt längre, men vi har inte fått till någon träff innan bara.

Det är alltid lite speciellt att träffa ens barns bonusmamma. Det kan också för vissa väcka väldigt starka känslor i form av svartsjuka. Men jag tror att  dels ju äldre ens barn är, desto lättare är det. Men också om man står stadigt i sig själv. Jag vet att mina barn älskar mig. De vet också att jag älskar dem mer än någonting annat. Oavsett om de får en reprimand, måste göra läxorna och allting annat. Eller jag skulle vilja säga att tack vare allting jag kräver av mina barn, vet de att jag älskar dem.

Hur som helst, det fanns inga sådana känslor i mig. Bara ren och skär nyfikenhet på denna kvinna, som storebror tyckte var så himla rolig.

-Mamma, hon är roligare än dig. Så om inte annat var det bäddat för humor.

Det sa klick, henne gillade jag. Hon är storebrors bonusmamma. Jag hoppas att de aldrig gör slut. Inte bara för att hon var otroligt lugn, vänligt och respekterar andras integritet, utan för hur hon bemöter mitt barn. På samma sätt. Hon har full respekt för oss som föräldrar till vårt barn. Men hur hon inkluderar honom i sitt liv, utan att ånga på och tycka en massa. Hon har inga egna barn, så hatten av för henne! Att få ta del av en tweenies humörsvängningar är inte alltid det lättaste. Men hon var intresserad av oss allihopa. Ställde frågor, berättade och gav sin syn på saker och ting.

egna barn i stjärnfamilj

Jag kom att tänka på min fd svärmor som berättade för mig att hon genuint tyckte om sin mans fd fru. Att de umgicks ibland och hade väldigt kul ihop. När hon berättade detta för mig då, tyckte jag att det var så märkligt. Varför ville man det liksom? Så klart var det en spegling av mitt eget förhållande till människor i min egen konstellation. Men ändå.

Nu förstod jag, det slog mig att ja det går nog jätte bra. Så klart är detta min sida bara. Men tycket verkade ömsesidigt.

Jag sa det till storebror också att så glad jag är att han har andra bra vuxna runtomkring sig. Dels är det fler som kan fånga upp saker som eventuellt vi, som föräldrar inte ser. Men också, tänk vad skönt att ha andra vuxna, förutom mamma och pappa att fråga om saker, som kanske känns pinsamma eller jobbiga att fråga.

Nu är varken jag eller hans pappa speciellt blyga. Vi tar de flesta konversationer och inga ämnen är egentligen jobbiga att hantera. Men det betyder inte att storebror inte tycker att det är pinsamt att prata med oss om vissa saker. Då har han ansvarsfulla bonusföräldrar, mormor, farmor mfl att vända sig till. Vilket gåva!

Jag sprang alltid till min mormor och berättade saker för. När jag blev lite äldre gick jag även till morbror. Den absolut minst dömande människan jag någonsin har känt. Det var skönt att kunna bräka av sig, utan konsekvens på samma sätt.

Jag vet ju att båda två pratade med min mamma om vissa av sakerna i alla fall. Men hon fick i alla fall låtsas att hon inte visste. Annars skulle förtroendet vara förbrukat.

Men jag tänker ju fler som fångar upp, desto bättre.

stjärnfamilj

Du kanske också gillar

2 kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *