Magiska december

pepparkaksbak

Jag har alltid tyckt om julen och väntan som leder fram till julafton. Det har altid varit någonting magiskt över det. Men det försvann i några år när det mest blev ångest. När jag var gift med lillebrors pappa så var släktsammankomster något av en pina. Vilket så klart är sorgligt när familjen inte kommer överens. Men ibland går det inte, hur man än vill. Så vi delade faktiskt till slut upp oss. Julafton tillsammans och sedan för sig på juldagen. Det kändes väldigt främmande för mig, lite onaturligt. Men ibland är det så. Det går väldigt mycket emot hur jag egentligen vill ha det på julen. Jag vill öppna mitt hem för familj och vänner där alla har en självklar plats. Där exen också får komma och fira lite tillsammans med barnen oavsett vems jul det är. Jag vill att alla ska känna sig hemma, äta gott och må bra.

Men vi har en tradition som har funnits sedan storebror var ungefär tre år. Då fick han dagen innan julafton, en julpyjamas, varmchoklad kit och en julfilm. Så satt vi uppe tillsammans så länge han orkade. Det är en tradition som vi alla följer nu. Jag klurar på en bra julfilm.

Idag skulle vi baka pepparkakshus, men degen räckte bara till en sida. Jag skulle bli en fantastisk arkitekt känner jag. Så vi fick baka tjusiga figurer istället.

magiska december

Så december magin börjar återfinna sig och jag tycker varje dag är rolig. (för det mesta.) Busarna och jag bakar, äter mycket choklad, dekorerar och lyssnar på julsånger.

varm choklad

Storebror får vara uppe lite längre. Vi tittar på julfilmer och dricker varm choklad. Det är bara snön som fattas.

Du kanske också gillar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *