Julen och skilsmässor

jul och skilsmässa

Julen närmar sig med stormsteg och det finns få andra högtider som är så starkt kopplade till barn som julen. Jag har alltid älskat julen både som barn och vuxen, men sedan mina skilsmässor så blir den bara märklig utan mina barn.

Nu har vi ändå delat upp det så att alla föräldrar får en bit av kakan. Dels har vi kört varannan jul, förutom första när vi precis hade skilt oss. Då skulle försöka normalisera allting och fira ihop. Det är ingenting jag rekommenderar, är en aningens tryckt stämning. Känns som om det finns en stor rosa elefant i rummet som ingen pratar om.

Men exmake nummer ett och jag gjorde även så att den som inte hade julafton hade storebror dagen innan och fram till lunch den 24:e. Så blev det ändå lite jul. Vi har även haft en stående tradition i många år med anti-julmiddag på annandagen. Den kom till dels för att vi har valt varandra som familj men också dels för som en liten antites till alla måsten. Den dagen finns inga måsten och saker man bör göra. Vi gör precis så som vi vill.

Trots att storebrors pappa och jag hade en ganska infekterad skilsmässa har julen alltid varit helig mark. Vi har faktiskt aldrig bråkat om just det. Vi har även vissa år kunnat fira ihop. Inte lillebrors pappa och jag heller för den delen. Man får liksom lägga ner egot och se det som att båda föräldrar vill vara med sina barn.

Men just julen blir så påtaglig i att man är skild. Vissa föräldrar tävlar också med varandra om att köpa bäst och flest julklappar. Man får inte ta med det man fått hem till den andra föräldern för tänk om det inte kommer hem igen. Visst är kan det vara irriterande när sakerna inte automatiskt hittar hem igen utan det får påminnas. Men samtidigt så brukar barnen vara så glada och vilja visa upp sina julklappar och förhoppningsvis leka med dem.

Men just julen är också en tid för reflektion, kanske för att ännu ett år gått och det är oundvikligt att reflektera.

De flesta skilsmässoansökningarna skickas in någon månad innan jul eller precis efter. Det är tufft, för oavsett anledning man har skilt sig är det inget lätt beslut. Det ligger en del ångest bakom ett sådan beslut. Speciellt när det finns barn inbladade. Då tänker man extra länge.

För lite så är det, att även om man tagit steget ut för man vet att man vill något annat är det aldrig lätt. Man kan skylla på barnen, men innerst inne bider man tid. Vad är egentligen rätt? Man vet vad man har och det okända är skrämmande.

Du kanske också gillar

2 kommentarer

  1. Verkligen huvudet på spiken. Lägg egon åt sidan och låt barnen få ha sin jul. Vi gick isär precis innan jul för två år sedan. Infekterat? Oh ja! Men vi bet båda ihop och lyckades få till en bra första jul. Förra året firade vi hos mig ihop med mina föräldrar. Pappan sov över i dotterns rum och så hade vi juldagsfrukost och häng i soffan framför till eftermiddagen då de åkte hem till sig. Konstigt att vara utan båda när man varit van så många år. Men viktigast var att båda var med vår dotter! I år har vi inte bestämt än hur vi gör men jag hoppas på liknande upplägg 🙂

    1. Ja men eller hur?! Att få vara med barnen slår det andra! Så får man kanske låsa in sig på toaletten och andas lite 🙂 hoppas ni får ett bra upplägg i år med!!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *