Att leva med ADHD – så här är det för mig

Kvinna med ADHD

Den här månaden man ska uppmärksamma den mentala hälsan. Därför vill jag öppna upp om hur en riktigt dålig dag kan se ut för mig. Jag tror på att prata öppet och ärligt om det mesta. För mig är det lika hälsosamt, som bra kost. Att hålla inne saker av någon rädsla är förödande. Vad som också är förödande är också när folk påstår att adhd inte existerar, att det är påhitt. Att det är för att droga barn och vuxna med psykofarmaka. Det leder till bara till att det förblir tabu och att okunskap sprids. Vilket också leder till att vi som har någon sorts neuropsykiatriska diagnos mår sämre.

Häromdagen hade jag en seriöst dålig ADHD-dag. Alla dagar är ADHD dagar, men vissa dagar är värre än andra. Jag och storebror kallar dem dagarna för ADHD dagar. Då vet man att det är en jobbig dag, när alla symptom visar sig exakt samtidigt och allt man vill göra är att krypa ur sitt eget skinn. Det går inte riktigt att beskriva de mest dåliga dagarna. Allting är sjukligt irriterande och ingenting kommer att gå rätt. Allting gör en irriterad och arg.

Just den här specifikt dåliga dagen satt jag på ett tåg. Jag var i hög färd med att spela ett litet spel med mig själv. Ju mer människorna på tåget lät, desto högre blev min volym i hörlurarna. Med hur hög volym kan jag lyssna, utan att få tinnitus. Det visar sig högre än vad mina lurar tål. Jag sprängde sönder hörlurarna. Det kändes som att jag skulle bli knäpp.

Jag älskar att resa och se nya platser. Men det finns få saker som jag hatar lika mycket som kollektivtrafik. Inte så mycket för att det är offentligt, men det är fullt av människor. Människor som låter och människor som luktar. På en instängd plats. Inte bara är jag känslig för vissa typer av buller. Men jag är också superkänslig för olika lukter. Mitt luktsinne är en parfymtillverkares våta dröm. Men den kommer med ett pris. Dålig lukt, kommer till slut att få mig att kräkas. Detta gjorde mina två graviditeter var hysteriskt roliga! Med en redan ökad känsla för alla typer av lukter, gjorde graviditeterna det tusen gånger värre.

Hur som helst, så för min ADHD inte bara med sig humor av den roliga sorten. Den är även ironisk. Medan vissa ljud får min hjärna att gå på högvarv, klarar jag inte heller av absolut tystnad. Det stressar mig oerhört. Jag lever med detta och har hittat vägar som fungerar för det mesta. Jag har alltid lurar i öronen och jag försöker att inte fokusera så mycket på min omgivning. Men vissa dagar är det extremt svårt. Det gör fysiskt ont i min hjärna.

När jag var barn exponerade mina föräldrar mig inte mycket för kollektivtrafik. Jag är dem evigt tacksam för detta. Vi reste mycket med bil. Detta var under den goda tiden när man fick sitta utan bälte i baksätet av bilen. Jag satt bekvämt i baksätet tillsammans med min kudde, min hög med böcker och min walkman med röda hörlurar. Hur mina föräldrar inte anande att jag hade adhd är för mig ett mysterium. Jag menar inte alls detta på något som helst beskyllande sätt. Utan mest för att jag hade väldigt speciella saker för mig.

Något som hjälper mig oerhört mycket sådana här jobbiga dagar är att läsa om hur andra tampas med sina diagnoser. Jag läser Halfway2Hannahs blogg. Hon är bipolär, och trots att den inte är helt densamma som ADHD delar våra hjärnor många likheter. Det hjälper. Jag känner mig mindre konstig, och jag kan relatera till henne. Det är någonting väldigt avväpnande i att inte känna sig ensam i sin diagnos. Att försöka förklara allt som händer i mitt huvud kan vara en utmaning. Det är inte alltid jag själv förstår det. Hannah förklarar olika situationer så himla bra.

ADHD dagar vill jag helst vara hemma, med neddragna persienner och göra det jag är bäst på. Att vara kreativ, att få hyperfokusera på att skriva eller rita. Att inte bemöta andra, för det leder till irritation och stress. Men det här konversationen blir svår. För vi med diagnoser vet ofta vad vi mår bra av, men samhällsnormer låter oss inte göra det. För man måste passa in, rätta sig i ledet, annars är man ju bara konstig.

Du kan läsa mer om hur det är att leva med ADHD här.

do what you love

Du kanske också gillar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *