9 saker mina barn lär mig

Eftersom jag var väldigt tidig (med dagens mått mätt) med att få barn och den första ut i min vänskapskrets hann jag inte tänka så mycket tankar kring allt jag minsann inte skulle låta mina barn få göra när jag väl fick dem. Tur var väl det för alla mina föreställningar hade gått i kras. Däremot är de en ständig källa av inspiration. Saker en trodde var omöjliga bedrifter och känslor motbevisas ideligen. Barnens inställning till allt minsann går, försöker jag anamma.

IMG_6098

Tålamod

Jag vet att man inte ska tappa det, att det inte är konstruktivt på någon sätt. Men likt förbannat står jag där och blir fullständigt knäpp. Jag vet att ingenting kommer att gå snabbare, ibland snarare tvärtom, men frustrationen som ibland byggs upp är stor. Varje jul önskar mig tålamod i julklapp. Men jag får inget. Jag har väl inte varit tillräckligt snäll för det.

Att man kan bryta tårna med en bobbi car

Det kan en göra, tydligen. Barn nummer ett tyckte att det var ett väldigt kul experiment hur nära han kunde stanna in precis vid mina tår. Hur snabbt kunde han bromsa in. Mina tår fick ta den smällen.

Det är möjligt att gråta över spilld schampo 

Min lille son är extremt pillig, till den nivån att jag ibland förundras över allting som ska tas fram, kännas på, tas in i munnen, fortfarande. Han bröt inte bara alla mina läppstift på en gång, men mina dyrt förvärvade schampo flaskor hällde han ut i sitt badvatten. Detta var alltså under stunden jag vände mig om om för att ta ut någonting ur badrumsskåpet. Han tyckte då dessutom att det blev för mycket bubblor och ville komma upp. Jag trodde inte det var möjligt att bli ledsen på riktigt över sånt, men det blev jag.

 

Det är möjligt att egentid är att få gå på toaletten själv

Fortfarande vill min lille terrorist följa med när jag går på toaletten. Han tar med sin lilla pall sätter sig på den och säger: jag kan hjälpa dig mamma. Observera nu att han vill vara på toaletten själv, jag måste gå ut. Han tar hjälpsamt fram pappret och vill hjälpa till. Ibland lyckas hans storebror distrahera honom så jag hinner och låsa in mig. Nästan ett halleluja moment.

IMG_7075

Ombyteskläder gäller inte bara små barn, även vuxna

Lill-terror kräktes hela tiden när han var bebis. Jag vet inte hur länge, men det kändes som att det aldrig skulle ta slut. Detta roliga resulterade i att jag fick ha flera tröjor med till mig själv också om jag skulle gå ut. Gärna även byxor och möjligtvis en bh. Mys.

Att det är fullt acceptabelt att muta sig till någonting

Vi lär i skolan att man inte ska muta, det är straffbart till och med. Men man fick ju inte heller lära sig om de största terroristerna, barnen i skolan. Så därför är detta medel fullt accepterat tycker jag.

Att helt plötsligt själv bete sig som en treåring

När min store vandal var inne i sin treårs trots och vi skulle iväg på morgonen. När han för fjärde eller femte gången tagit av sig alla kläderna inklusive overallen och jag stod som en svettig michelin gubbe i mina vinter attiraljer tappade jag det fullständigt. Jag stod och stampande med fötterna som en treåring, tog av mig skon och kastade in den i köket. Inte ett av mina finest moments får jag väl erkänna. Men det funkade faktiskt. Han blev så chockad att han tog på sig allting igen och sa: Mamma nu måste vi skynda oss annars kommer vi försent. 

Vad villkorslös kärlek är

Oavsett brutna tår, tålamods tester som aldrig någonsin tar slut, så väller det över av kärlek. Speciellt när de sover och ser så fridfulla ut. Då väller mitt mamma hjärta över och det känns som om mitt hjärta ska spricka av kärlek. Någonstans är det väl det som kallas överlevnadsinstinkt tänker jag.

Att det är fullt möjligt att upprepa samma ord och mening femtioelva gånger utan någon som helst effekt. 

Till slut vill jag bara säga: håll käften! Till mig själv. Jag är så trött på min egen röst att jag vill kräkas. Men hjälper det? Nehej då. I mitt hem har jag två meningar som går på repeat: Snälla kan du plocka upp dina kläder efter dig? Detta gäller min tweenie som slänger kläder lite överallt. Kalsonger i soffan, strumpor i sängen och byxor där han råkat stå när han klädde av sig. Till den lille vandalen är det: Snälla sätt dig och ät. NEJ! är repeat svaret på det. IMG_6111

Du kanske också gillar

2 kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *